tiotusenplastkameler

(hår)resande

2009-06-12T15:15:00.004+02:00

Några av mina absoluta bästa möten har skett genom något som heter couchsurfing. Ett stort gäng sköna mänskor samlade på ett och samma ställe. Och har man tur behöver man inte betala för vandrarhem eller hotell när man är ute och reser... men det är ändå mötena som gör det hela fantastiskt.
Idag är det internationella couchsurfing-dagen! Gå med och vidga vyerna: COUCHSURFING

kärleken & bob

2009-05-03T16:20:00.007+02:00

Jag jobbar mig igenom en sån där lite jobbig period som har sin grund i kärleken. Eller kanske mer relationen till en annan människa.
Ja jösses, Kärleken. När, hur, vad och varför??! Dessa frågeställningar pendlar jag mellan i mitt huvud och försöker knyta samman med magkänslan.. Ja, ni vet.
Och mitt i det här släntrar jag in på Pocket Shop - som jag alltid gör när jag är på valfri centralstation nånstans i Sverige. Får total hybris och köper på mig 6 st böcker.
En av dessa är händelsevis "Kärlek - hur fan gör man?" av Bob Hansson. Och vissa citat i boken träffar mig som slag i magen. "Det är ju det där jag funderat på själv... Fan. Det finns alltså andra som tänker på det här också..." (om jag nu nånsin undrat över om jag är den enda...). Delvis ångestframkallande men också tänkvärt. Som det nästan alltid är med Bob.
Jag slår vad om att nånstans i boken finns det något som är träffande för vem som helst som läser den.
Och den är inte till för att ge de rätta svaren eller sanningen. Som Bob skriver på baksidan: "[...] inte för att du själv nu ÄNTLIGEN ska bli lite klok. Men för att du ska inse att du redan faktiskt är det."
Och ja, jag kanske är hutlöst svag för peace-love-and-understanding ibland och hade behov av den här boken just nu.
Men det här är en fin bok. Det är en kärleksförklaring till kärleken med allt som den innefattar. Lite påminnelser och funderingar till den som lever med kärleken och tänker på den ibland. Det vill säga alla.

bonus

2009-05-02T23:29:00.001+02:00

poesi

2009-05-02T19:00:00.007+02:00

Gör en en-ords-text.
Var minst 2 personer.
I tur och ordning säger man ett ord var. Punkt, komma eller liknande får sättas var som helst om någon bestämmer det. Man får säga vad man vill!
Då kan det bli så här bra:

Syster Mys

Frågan ställdes konkret utan vidare eftertanke.
"Riktiga karlar kan inte ha problem?"
Mycket små glada utrop klingade mot podiet.
Garderobsdörren måste vara öppen för dina behov.
"Ljud är det viktigaste vi har" utropar audiofilerna.
Grekerna var kanske vulgära mot turkarna och tyskarna.
"Bli stor" manade Göran med hela sin hand.
Göran har inte mindervärdeskomplex
men väldigt orimlig världsuppfattning.
Spela teater när pornografin blir sämre så att människorna blir lite kåta.
Från tårna måste man gräva om man vill komma fram.
Farliga, promiskuösa Tintin blir till vax i Ernsts ögon.
Vatten blir is om man vill.
Den multireligiösa bilen kör mot okända kyrkor.
Godis är kjempeflott på allas mackor.
Öppna upp din kofta.

uppgradering

2009-04-29T16:25:00.001+02:00

Så här är det att skriva på ett tangentbord som man inte spillt te på och som därför funkar helt och hållet. Klick klick klick klick säger det...

M-sstag

2009-04-23T23:42:00.001+02:00

Så hä s dt t nä man skv å tt tangntbd sm man sllt t å ...
mn kö jag mtt tdj tangntbd.

jag går igång på, eller Inspiration - del 2

2009-04-20T21:25:00.002+02:00

Hela dagen har varit en under-täcket-dag. Regntunga skyar osv.
Har inte vetat hur jag ska komma förbi det. Försökt sysselsätta mig, tänka de bra tankarna, peppa mig själv. Inget har funkat. En sån där dag då det är tungt på axlarna och jag vill verkligen på riktigt lägga mig under täcket och läsa eller ännu bättre - sova hela tiden.
Runt klockan nio kvällstid kommer räddningen. I form av flermannabandet Svenska Akademien. Random låtspelning ger mig 'En bättre värld'. Tack random.
Jag har väl aldrig mått så bra av musiken. Och texterna! Måste höras för att kunna uppleva känslan. Jag tas tillbaka till de svängande massorna på konserterna. Ibland hoppas det också. Det är kärlek i luften hela tiden. Glädjespridande skåningar (bland annat) med tänkvärdheter så sanna (utan att man känner sig som en sämre människa för det...) att man inte kan annat än att bli inspirerad att ge sig ut på gatorna och göra skillnad. Vilken slags skillnad får man själv bestämma...bara gör nåt. GÖR NÅT!

ge mig en småddy! ...och en inka-film

2009-04-16T00:08:00.005+02:00

Jag borde ta med mig en smoothie till jobbet imorrn. Frågan blir: hinner jag göra den innan jag åker? Kommer det stå mellan den och en ordentligt lagad lunch?

Imorrn visas en film på Hagabion kl 18.30 som heter The IncaTrail Porters (nåt i stil med det).
Handlar om bärarna längs med Inkaleden och bevistas av filmmakaren (som är peruan i grunden).
Det kan bli fett intressant... som kidsen säger. Eller de kanske mer säger 'fett coolt'. Och det blir det nog också.

Hasta la mañana!

smoothie nr. 1

2009-04-15T13:52:00.003+02:00

Likt min vän som hävdar att han kan dricka 'minst tre smoothies per dag!', kan jag nog inte hävda samma förmåga.
Nu är den första avklarad dock!
Ingredienser:
- 1 banan
- 1 handfull frusna osockrade björnbär
- lite fritt måttat naturell yoghurt
- lite fritt måttat sojamjölk

Den var...god. En del av det goda i smoothies är att de är kalla och...friska.
Jag valde att utesluta honung eller nåt sött för att se hur mycket bananen bidrog till det... I det här fallet skulle man kunnat ha i lite honung, det skulle kunnat vara lite sötare.
Det funkade bra med blandningen yoghurt+sojamjölk. Med bara yoghurt blir den inte särskilt rinnig och svår att dricka, om man inte vill äta den med sked dvs. Med sojamjölk i gick den att sluka i ett nafs.
Jag tänker inte betygsätta men mitt omdöme är att nästa gång bör det tillsättas en touch av honung!

konsumenttest del 1

2009-04-15T08:59:00.002+02:00

Jag är en konsument. Jag ska utföra ett test. Konsument-testet.

Jag dricker sojamjölk till kaffet. Inte för att jag är vegan, men för att jag tycker det smakar godare. Talade med en vän igår som också bara har sojamjölk hemma. Han hade försökt göra en smoothie med sin nya stavmixer - ingredienser: banan, blåbär, honung och nämnda sojamjölk.
Det hade tydligen blivit skitäckligt. Så vi pratade lite om varför. Jag trodde att han kanske mixat mjölken för mycket - sojamjölk kan bli lite konstig och grynig om den skakas för mycket, så det kanske blir konstigt om man mixar den för mycket också. Min tanke är att man blandar banan+önskat bär/frukt, och sen har man i mjölken som man bara mixar väldigt kort.
Det kan också ha att göra med att smaken på sojamjölken är lite annorlunda. Eller att det berodde på vilka bär/frukter man hade i.
Men. För att veta ska jag göra några sorters olika smoothie.
Jag behöver:
- bananer
- ev. honung
- sojamjölk
- vanlig mjölk
- önskade bär och frukter, som jag kommer bestämma mig för vilka i affären

Jag återkommer med resultat.

om att prata

2009-04-14T14:57:00.008+02:00

Ibland ägnar jag mig åt något som väldigt många skulle avråda ifrån, nämligen att vara sentimental och nostalgisk... ibland glorifiera det förflutna lite. Jag har nu beslutat att göra det i positivismens anda. Allt jag genomlevt, allt som hänt mig, alla erfarenheter jag har - jag måste väl få tänka på dem ibland och le eller gråta eller bli lite arg...? Jag har tydligen behov av att vara väldigt nostalgisk ibland så då borde jag inte kämpa emot det... utan tvärtemot omfamna det och hoppa rätt in i det förflutna, inte sant?

Så - därav dagens inlägg.

En gång bodde jag på internat på annan ort där jag gick i skolan. Jag var 20, på mitt 21a år.
Jag hängde mycket på internet i vår datasal som fanns på skolan, surfade runt och så klart chattade lite sporadiskt med folk här och där.
[Aahh, den ljuva födseln av communties på nätet. Jag var en del av det.]
Det här kan ha utspelat sig på spray...eller kanske på lunarstorm? Inte vet jag. Det är oviktigt. Det var interaktivt möte mellan mig och J.
Jag var under den här tiden väldigt inne på att göra blandband och blandskivor och jag och J möttes över en diskussion om musik. Vi började prata om en ny upcoming artist på den tiden och hur J skulle på en konsert med honom några månader senare.
"Ska du följa med?", kom frågan från ingenstans.
Jag vet inte om han menade allvar med det. Men jag tar gärna möjligheter när de presenteras för mig så jag sa ja.
"Va? Seriöst?". "Ja...jag följer gärna med. Om jag får".

Efter detta började jag och J prata väldigt mycket över nätet, han gjorde en skiva till mig för att jag skulle lyssna in mig innan konserten. Sen gjorde han några fler skivor till mig med blandad skitbra musik. Kort tid efter det började vi prata på telefon också. Vi pratade nästan varje kväll i ett par månader. Hans mamma förbjöd honom att ringa till mobiltelefon till slut. Han blev skyldig en massa pengar för alla de kvällarna han hade ringt till min mobiltelefon. Så då började han ringa till internatet. Vi hade bara en telefon i huset och den kunde man bara ringa in till, så han fick fortsätta stå för att ringa upp mig... Men inget av det där spelade nån roll.
Så många kvällar som jag satt där i telefonbåset och väntade på att telefonen skulle ringa. Och alla långa timmar vi pratade i telefon. Vi stannade uppe hela nätterna och orkade inte gå till skolan dagen efter. Vi satte rekord i långa samtal de nätterna.
Mitt försök till slutsats eller poäng med den här berättelsen är kanske att...jag älskar att tänka på de där samtalen jag och J hade. Det är bland det absolut mest magiska jag nånsin upplevt. Jag var absolut upp över öronen i J, men kanske mest i det som vi skapade och hade tillsammans.

Nå. Nu börjar det kännas nog med fluffigt rosa prat om forna tider.
Nu är nya tider och jag har ett eventuellt magiskt möte att hinna till.

Epilog: Jag och J gick på konserten och hade några fler magiska kvällar tillsammans. Sen tog det slut lika snabbt som det hade börjat. Och av erfarenhet vet jag att det aldrig blir samma sak mellan oss igen. Och det är väl lite grejen med de magiska mötena och samtalen - känslan fejdar, magin flyttar nån annanstans.
Nu för tiden har jag och J ingen kontakt alls. Men jag har minnena. Som fortfarande skickar pirrningar ner till tårna.

Så, go nostalgi TRIPPIN'!
Ett möte med svunna tider, i en hjärna och ett hjärta nära Dig!

rejection is a bitch

2009-04-05T19:49:00.006+02:00

Ja. Så är det.

Men jag ska inte börja stöta bort kärleken. Kärleken är inte olycklig, den är alltid lycklig. Det är bara alla som inte vill ha en som gör en olycklig... Som en klok skåning sagt.

Jag går igång på, eller Inspiration - del 1:

2009-04-04T13:21:00.006+02:00

Jag återkommer till Jonas Hassen-Khemiri från och till. Surfar in på hans hemsida och gluttar lite på vad som är på gång. Och bara det lyckas alltid inspirera mig. Han ifrågasätter och utmanar och verkar utnyttja den förmågan genom sitt kändisskap på ett sätt jag kan avundas. Han bland många andra, ska tilläggas... Jag avundas människor som ser förbi sitt kändisskap och fortsätter föra ut det de tror på och har.
Och sen är Jonas böcker och skrifter fyllda av humor och intelligens så jag blir helt förtjust.

heja abbe och alla andra

2009-03-29T22:01:00.001+02:00

Brukar inte tipsa om andra bloggar men Abbes pappa skriver så man inte vill sluta läsa...
www.hejaabbe.com

copy-catar

2009-03-27T14:22:00.000+01:00

Måste sprida det här också:

Vakna!

dagens i-landsproblem 2

2009-03-27T13:01:00.000+01:00

"varför går vi på den skuggiga sidan av gatan? det är kallt!"

dagens i-landsproblem

2009-03-13T23:06:00.000+01:00

Facebook har bytt utseende igen.

do the jacko!

2009-02-26T17:56:00.001+01:00

navid skriver om att göra sin egen uppvärmning på sin gp-blogg - vad är bättre än en jackson-låt då!? men det blir till att hitta på egna steg - michael mest vajar till den här låten...

kolla på vad du vill

2009-02-23T16:16:00.000+01:00

ha ett tv-serie-maraton en hel dag. sätt dig bekvämt. omringa dig med kaffe eller te, godis eller annat. tillåt dig själv att slappa.

kalla mig vad du vill

2009-02-21T12:53:00.000+01:00